
Låter det bekant?
Det där barnet som spelar sina första partier på tå. Varje drag måste bli rätt, så man väljer det minsta drag man hittar och håller pjäserna nära hemma. En pjäs långt fram känns som en pjäs man kan förlora, och ett misstag känns värre än att förlora.
Det är känslan bakom Sonjas små drag. Att slå henne visar ditt barn att pjäser som går fram tillsammans skyddar varandra, och att det inte är någon risk att gå hela vägen till schackmatt. Det är själva poängen med spelet.
Signaturdragen hos Sonja
Tre saker att hålla utkik efter i ett parti mot Sonja.
I varje exempel spelar Sonja med svart.
Steget på tå
Finns det ett modigt drag, spelar hon ofta det minsta i stället.
Kantstrategin
Hennes favoritöppning, med vit eller svart: kantbonden går två rutor fram, och tornet följer efter ut längs brädets kant. Hon vill ha sina pjäser nära kanterna, långt från striden.
Den öppna dörren
I de flesta partier, från mittspelet och framåt, öppnar hon dörren för matt i ett drag. Så lär du dig att se den. Missar du den, stänger hon dörren i nästa drag.
Om du missar det
Hon ser faran. Löparen kliver undan, så att hennes kung kan fly.